Anders Olofsson

Underlagman.

Äktenskap med Okänd

Noteringar

Underlagman i Västerbotten (Johan Bure). Inte belagd som underlagman i några samtida handlingar.
Y-DNA haplogrupp G2-P15. [Peter Sjölund]

Post 166
Släktboksavsnitt: Bureätten
Anders /Olofsson/
Underlagman
f. i Bure+, Skellefteå sn, Västerbotten
Född Bure+, Skellefteå sn, Västerbotten. Far: Olof /Härsesson/ [2531] Se föräldrarnas personakter
Bor/vistas Bure, Skellefteå sn, Västerbotten. Se Johan Bures släktbok i autograf

Johan Bures släktbok i autograf ”Anders”, son till ”Olof” och far till ”Jacob”, skrivs som släktled ”4” i en stamtavla som jämte en annan tillagts i ett sent skede – troligen omkring 1639 – av Johan Bure och som föregår de egentliga släkttavlorna. Från den sjätte generationen räknat från och med stamfadern Fale delar sig stammen i två grenar, varav den ena ursprungligen slutade med slottsskrivaren Olof Jonsson i Örebro och den andra med dennes fyrmänning, Johan Bure själv och dottern Karins barn. Johan Bures släktbok i autograf, fol. 129r[fol. 245r]
I den egentliga Buregenealogin skrivs han första gången i den släktgren av Bureätten som leder ner till underlagmannen i Västerbotten Anders Jakobsson i Grubbe: ”Anders Ols• i Bure Vnd(e)rlagman i Westrebotn [tillagt gemensamt för honom och sonen Jakob Andersson:] på Bureholmen”. Johan Bures släktbok i autograf, fol. 137r[s. 62]
”Han bodde der nu Nils Hanson boor 1601 Norr om ån”. Johan Bures släktbok i autograf, fol. 137v[s. 63], fol. 138r[s. 64]
Han omnämns i samband med brodern Olof Olofssons sonsons dotterson: ”Nils Hanson i Bure [tillagt av Johan Bure med annat bläck:] boor där Anders Olofson Herses Sonason bodde.” Johan Bures släktbok i autograf, fol. 197r s. 173]
För Jakob Anderssons i Bure dotter Maria (Mariet), gift med Anders Persson i Grubbe i Umeå, har Johan Bure i ett senare skede strukit över hennes namn på denna plats och ovan tillagt: ”dr Anders”, dvs. hon skulle i stället vara dotter till Anders Olofsson och därmed syster till Jakob Andersson. Johan Bures släktbok i autograf, fol. 137r[s. 62]
I det försök till harmonisering av Carl Oxenstiernas släkttavla med Andreas Bureus genealogi över sin fädernehärstamning som Johan Bure skrivit direkt intill den oxenstiernska släkttavlan har Johan Bure lagt in ”And<ers>” som son till ”Olof” och mormors farfars far till Andreas Bureus. Johan Bures släktbok i autograf, s. 133[s. 60]

Johan Bures släktbok, avskrift X37 ”Anders Olofson i Bure Underlagman i Wästerbotten.” Johan Bures släktbok, avskrift X37, uppsl. 27
Han omnämns i samband med brodern Olof Olofssons sonsons dotterson: ”Nils Hansson i Bure bor der Anders Olss. Herses sone sonsson bodde.” Johan Bures släktbok, avskrift X37, uppsl. 85

Kommentarer
Anders Olofssons hustru torde ha varit gift tidigare eller senare och i detta äktenskap ha haft en dotter Mariet, gift med Jon Karlsson i Tåme, Skellefteå. Denna Mariet anges av en sagesperson ha varit halvsyster till Anders Olofssons dotter Lussi. Se Mariets personakt för kommentar.
Johan Bure anger om sju Bureättlingar att de varit underlagmän i Västerbotten. De tre äldsta återfinns bland hans egna, senmedeltida förfäder: 1) Hans mormors farfars far Anders Olofsson i Bure. Inga samtida belägg finns för att han varit underlagman. 2) Hans mormors farfar Jakob Andersson i Bure. Inte heller för honom finns några samtida belägg för att han innehaft underlagmansämbetet. Tydligen kallades han dock ”Jakob Lagman” av åtminstone ett par av Johan Bures intervjuade släktingar. 3) Hövitsmannen, fogden, ståthållaren med mera Lasse Olsson (Lars Olofsson), gift med Anna, dotter till Anders Persson i Grubbe i Umeå och dennes hustru Mariet/Maria, som i sin tur var antingen syster eller dotter till Jakob Andersson i Bure ovan. Lasse Olsson nämns i sin ställning som underlagman åren 1543–1550, 1555, 1557 och 1561. 4) Lasse Olssons och Annas son Mårten Larsson sigillerar å faderns vägnar ett dombrev i Kalix 1555 och tjänstgör enligt Johan Bure som underlagman i dennes ställe 1561. 5) Anders Jakobsson i Grubbe i Umeå socken var sonson till Bureättlingen Mariet/Maria i Grubbe och kusin till Mårten Larsson. Han vikarierade som underlagman vid vintertinget 1568. 6) Anders Jakobssons son Jakob Andersson i Grubbe var underlagman 1598–1638. Efter det att släktboken färdigställts var också den sistnämnde Jakobs son Jakob Jakobsson Buraeus Grubb underlagman (1639–1672). De västerbottniska underlagmännen finns redovisade i Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige: med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. 1. Stockholm, s. 435. Utöver detta har jag Carl Szabad, Enskede, 2006-08-06 mejlat mig kompletterande belägg ur sina samlingar till ett norrländsk diplomatarium. Det står klart att det finns luckor i längden över kända underlagmän i Västerbotten ännu in på 1500-talet. Jämför man med situationen i Hälsingland, Medelpad och Ångermanland under 1400-talet framgår att Västerbotten har det lägsta antalet belagda underlagmän detta sekel. Luckorna mellan de belagda underlagmännen där omfattar sammanlagt 68 år. För de senmedeltida underlagmän som anges med från- och till-år saknas dessutom belägg för att de varit underlagmän varje år inom intervallet. Tjänstgöringstiden betecknar egentligen det första och sista år en person har kunnat beläggas i tjänsten. Det är möjligt att andra personer kan ha uppehållit underlagmanstjänsten däremellan. Det indikerar fallet med Olof Eriksson, som varit verksam i åtminstone två, eventuellt tre omgångar som underlagman i Medelpad under det sena 1400-talet och början av 1500-talet. Åtminstone från 1500-talets mitt ser vi i Västerbotten också flera överlappningar i tjänstgöring genom antingen bruk av vikarier eller genom att samma person tjänstgjort flera perioder. De är bara kända genom att källmaterialet vid denna tid blir större och handlingar där de nämns har råkat bevaras. Det är förstås möjligt att samma flexibilitet gällt även tidigare, men det förblir enbart en möjlighet tills det går att belägga även för 1400-talet. Det är emellertid rimligt att anta att rättskipningen inte låg nere i landskapet när underlagmannen var förhindrad att tjänstgöra av orsaker som sjukdom eller andra uppdrag för kronan. I släktboken är det enda som anges om Anders Jakobsson i Grubbe att han var underlagman i Västerbotten. Uppgiften är formellt korrekt, men det förbryllar, eftersom han bara kan beläggas i den befattningen vid ett tillfälle, 1568, och då tydligen som vikarie. Vad gjorde att just den uppgiften traderades och nedtecknades av Bure? Jag kan se tre möjliga skäl: 1) Anders Jakobssons inhopp som underlagman betraktades av släkten som höjdpunkten i hans karriär. 2) Anders Jakobsson hade varit ställföreträdande underlagman vid flera tillfällen, eftersom den ordinarie underlagmannen var bosatt i Hälsingland. 3) Johan Bure uppmärksammade uppgiften om underlagmansskapet särskilt eftersom det passade in i hans bild av släkten som ledande inom Västerbottens judiciella förvaltning under lång tid.

Personhistoria